kinakulla

Jaha, dags igen. Ska försöka fatta mig kort. Har fått klagomål ang mina långa inlägg... Vissa kan tydligen aldrig vara riktigt nöjda. Petnissor! Grr! Aja. Som den vän jag är så försöker jag förbi se det.

Jag är iaf hemma i Sverige igen. Välkommen! Tack.
Kom hem i torsdags efter en något jobbig flygresa då jag satt bredvid Johnny 52 som pratade med mig konstant i nie timmar!! Kändes inte ett dugg okey. När jag äntligen landat så hämtade min kära brorkalkon mig på Arlanda. Efter hemkomsten till Leksand runt 23,30 hann jag knappt innanför dörren innan jag vart hotad. "Följer du inte med ut så får du stryk". Det vill man ju inte ha så baren vart det. Vakande jetlaggad och lite småseg  i ottan på midsommarafton och funderade seriöst på att kasta telefonen i toaletten och gömma mig i närmsta grotta. Men! Jag upptäckte ganska snart hur dålig jag är på geografi så jag fick spola ner tanken istället för telefonen.. Vid fyra kom Jonna hit, då började allt kännas bättre! Mat, vin, 80-/90-tals musik och sedan gropen fick alkoholnerven att hoppa av glädje och ryckte tydligen med hela mitt alkoholistiska system, av bilderna på facebook att dömma. Midsommarafton vart iaf feichang hao! Kändes dock inte riktigt lika bra på midsommardagen då jag med glädje skulle bytt ut min kropp mot en apelsin, påväg att bli pressad. Trots detta, som den kämpe man är, vart det Lucky senare på kvällen. Dock oerhört lugnt. Typ. Jag och Jonna stod själva i ett hörn och röjde för att slippa svettas. Lyckades det? Hmm. Who knows.

I söndags körde jag igång och började jobba på Dalle igen, kändes helt okey. Går som på rutin skulle man kunna säga!
Har jobbat även idag. Sen åkte jag med Roggan hem och kolla på Zeitgeist, en väldigt intressant dokumentär som mosar till det i skallen lite så nu vill jag gråta för moder jord.

I denna stund när jag skriver detta lider jag av en sjuk trisstess. Allting är väldigt tyst och lugnt. Ingenting händer, en någon panikartad känsla börja stiga.
Måste. Hitta. På. Något. Nu!!!!
Ska kanske tvinga med mamms på en promenix när hon kommer hem tror jag. Hon har varit och shoppat nygårdsanna åt mig. En må tacke! Tur att min fina älskade karlslok kommer till Sverige snart, för jag tror att man kanske kan sakna sig galen - och syftar jag inte på mig. Eller?

Skit också! Långt igen, men "don efter person"!?



Ett ps. Blir nog inte någon promenad... Dagens 73:e spöregn kom precis in över leksand.