I slutet på dagen är allting gjort!?

Eller vänta, hur var det nu.....? Kanske inte riktigt så. Inte när det gäller mig iaf, har hälften blivit gjort kräver jag beröm av den som är närmast. Så nu kräver jag det! Beröm! Jag har gjort hälften, den viktigaste hälften. Mitt. Inte Addes. Sorry. Jag har alltså skitit i allt som har med betalningar att göra, men tro mig - jag har haft fullt upp iaf. 

Dagen.
Först skulle jag checka in på hotellet
, vilket var lite svårt, för det var fullbokat. Men de rekommenderade ett annat hotell, som inte fanns. Så gick jag till ytterligare ett hotell, som inte ville registrera mig för att mitt visum var ogiltigt. Så letade jag efter ett fjärde hotell som jag inte hittade. Varm och svettig gav jag upp. Fyra hotell kanske verkar lite - men under stress och sol så räcker det! Så jag begav mig tillbaka till det tredje hotellet och bönade och bad lite. Tillslut hjälpte en kinesisk, engelsktalande, gäst (som nog tyckte synd om mig) mig att övertala personalen. Efter många om och men, telefonsamtal hit och dit  och massa gnäll så var det okey. 388 yuan inkl frukost (vilket jag inte kunde brytt mig mindre om eftersom jag inte skulle bo där på riktigt) och 700 yuan i deposit så var jag incheckad.

Nästa stopp, banken. Lätt som en plätt. Eller verkligen inte! På banken, Bank of China, fattade dem verkligen ingenting. Jag försökte få dom förstå, Andreas försökte få dom att förstå, min kinesiska guide försökte få dom att förstå, Andreas kinesiska guide försökte få dom att förstå. Men det gick inte! Dom fattade inte. Prof of money? Certificate of money? A paper that says how much money you have on your account? This paper? What paper? Över två timmar tog det innan jag tillslut lyckades få mitt papper! Frustrerad? Nej, inte skulle väl jag!? Jaja.

När jag väl hade mitt intyg på boende, och ett bevis på att jag var god för 15500 yuan, vilket skulle ge mig 23 nya dgr i Kina, så satte jag mig i en taxi för 5 gången för dagen, denna gång med siktet på Visumkontoret. På visumkontoret var det som vanligt kaos. Massa folk och långa köer. Jag fyllde snabbt i min ansökan och tog nummerlapp. Efter ca 30 minuter såg jag en kö som var för folk som hade överskridit sitt utgångsdatum. Alltså, inte på sig själva då utan för sitt residece permit eller visa. Där ställde jag mig, mitt gick ju ut igår, så överskridet. Väl medveten om hur sent ute jag var, klockan var 15.45 och de stängde 16.30, så var jag fast bestämd för att inte lämna byggnaden utan mitt gula papper. Kön rörde sig obeskrivligt långsamt och en liten panik började sakta sprida sig i min kropp. Måste jag göra om allt detta imorn igen? Vad händer om jag inte hinner fram innan de stänger?! Klockan 16.40 började de neka folk hjälp, -'guan men!' Det är stängt! Kom tillbaka imorn! Jag struntade i va de sa och trängde mig fram med gråten i halsen och bedjande hund?!ögon. Tillslut hade jag buffat mig fram så jag stod längst fram i kön och fick kontakt med en tant där. Jag berättade på mitt snällaste sätt att jag fått väntat jätte jätte jätte länge, snälla kolla mitt visum. Snälla! Tanten bakom disken var snäll, så hon kollade på mitt visum och frågade mig -'varför står du i den här kön?!' -'Va? Visumet gick ju ut igår, det är klart jag står här!' tyckte jag. -'Haha, men de är ju bara en dag, det gick ju ut igår bara. De är förlite överskridet. Du skulle stått där borta. Gå dit!' -'Men det är ju stängt, alla har gått hem!!' Tanten tyckte nog lite synd om mig som inte fattat ngnting så hon tvingade en arbetare komma ut och hjälpa mig trots att kl var strax över fem. Arbetaren tog motvilligt emot mina papper och började knappa på datorn, efter en stund kläcker hon ur sig -'Du är inte registrerad ngnstans!' -'Joho, det är jag visst! Kolla här! Titta det står ju på pappret här!' -'Ja, men de har inte skrivit in i  vårt datasystem att du bor där, då är det inte giltigt och då kan vi ingenting göra.' -'Va! Men snälla du, vi ringer dom! Vi ringer dom så ska du få se att jag bor där.' Och tack gode gud! Det gjorde hon så kl 17.20 kom jag ut ur visumbyggnade med visumansökan inlämnad och det gula pappret i min hand! Yes! Jag försökte ge arbetaren en hundring som tack, men hon vägrade. Bra för mig. Efter jag gjort klart med allt detta tog jag mig till Sanlitun för att möta upp Susanna för en god middag och lite manikyr och pedikyr. Sweet. Kom hem för ca en timme sedan lämnade lghen kl 11 ( nu är hon 21.45) Kan säga att de ska bli rätt gott o lägga sig snart, men först en romantisk komedi och mys med Edwin i soffan.

Hämtade förresten Addes paket på kontoret, så lite oegoistiska saker gjorde jag allt. Så, klar! Tar gärna emot beröm och smicker nu. Tack tack.

Fint.

Kommentarer
Postat av: Jonna

Du är då sååå duktigt, skönt att få det gjort!=)

2008-10-15 @ 16:03:17
Postat av: Rebecca

Jaaa, men tack tack! Ingen böter behövde jag betala heller! Fast jag lider av att jag inte betalade telefonräkningen för jag har inga pengar på mobilen så jag är okontaktbar utanför intranätet!

2008-10-15 @ 16:08:26
URL: http://kinakulla.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0