kinakulla

Jag uppdaterar dåligt. Men helt seriöst folks. Jag tror inte att detta är min grej.
Kan ta lite text idag - men sen så, till Jonnas glädje, kör jag nog bara med bilder ett tag. Då händer de ju ngt iaf.

Mitt liv. Eller egentligen, Mitt akvariums liv. (speciellt till dig Tess)

Det var en helt vanligt, alldeles för varm, september dag då jag o Adde beslutade oss för att ge oss iväg till skrotmarknaden för att köpa ett kryddskåp. Adde prutade dåligt så 'kryddskåpet får va' sa han. 'Gå o dö'  sa jag och vart sur. 'Då vill jag ha fiskar.' Sagt o gjort. Vi gick några meter till in på skrotmarknaden och köpte oss ett ovalt akvarium, bottensten, en planta och 11 fiskar.(3 Black Mollys, 7 Gröna klotfiskar och en slammsugare) Alla var lyckliga. Även fiskarna. Eller........? Efter ett tag så märkte vi att de gröna klotfiskarna vägrade att äta mat. Och här finns de minsann inte några fina flingor som dalar ner i vattnet utan stora bollar som de måste slita mat ifrån (tänk Nils Karlsson Pyssling och köttbullen) 'Hmm' tänkte vi, och försökte med allt. Köpte olika sorters mat, smulade maten, kastade i lite bröd, släppte ner maten så den landade i huvudet på dom så att dom verkligen skulle se den. Ja, Andreas försökte tom att mata dom med hjälp av en pincet! Så ja. Allt.

En lika vacker, och varm, September dag för ca en vecka senare så bytte vi vatten i akvariet. Hällde ut allt... Fiskarna i en skål och resten sanerades och fräschades till, sen i med de igen. 2 timmar senare upptäcker vi att vi fått fiskfiskar... Småglin. Kids. What the f....?! 'Vi ju har precis tömt akvariet, lägger inte fiskar ägg???' Nope. inte dessa (Black Mollysarna) Så de dök upp massa småttingar. 'Yay', tänkte vi. 'Bevis på att fiskarna mår bra.' Trodde vi ja. Men tyvärr slutar inte denna saga så lyckligt.

Dagen där på upptäckte vi att de fattades några småttingar. 'Hmm', tänkte vi och satte oss på golvet för att se vad de var som hände. Det var så vi upptäckte Kanibal Kenneth och hans liga. Den gröna kulfiskligan med KK i spetsen ÅT UPP BARNEN!!!! Det var en hemsk upplevelse, jag sprang och gömde mig i badrummet medans Adde satt och fortsatte titta med skräckblandad förtjusning... (Tänk Hajen) Dubbel J kom hit och kollade och även dom tyckte detta var ruskigt(?!).
Barnen försvann, en efter en... Men efter ett par dagar började även medlemmar av KKs gäng kola vippen. Var de så att de inte åt tillräckligt många barn så Kenneth i egen hög fisk röjde undan dom?! Jag vet inte. Det enda jag vet är att gröning efter gröning plockades upp (med kinapinnar!!!!) och spolades ner till fiskkyrkan. (inte i gbg - den internationella)

Till slut, för fyra dagar sedan, så bytte vi vatten igen. Då hade vi fyra nya kids, en gröning och två mollys kvar. KK hade även gått på större byten blands Mollysarna nu.. Efter vatten bytet skedde ngt högst märkligt, även för vårt akvarium. Inom loppet på 2 timmar så dog Hasse (en Black Molly) den sista Kannibalen (Kenneth) och de fyra små fiskarna. (Förklaring ngn?) Detta var en sorgens dag, som nog ni alla kan förstå. Allting gick o Moll(y, hihihi). Så nu idag består vårt akvariums fiskvånare av en slammsugare och Black Mollyn Greta. Jag har starka funderingar på att köpa en guldfisk nu. De ska bringa tur med sig.....  Avslutar detta med lite fakta om kannial Kenneths typ.

"Köttätare. Äter i akvarium levande foder som sniglar (den krossar snäckskalet med sin näbbliknande mun) och mygglarver etc., men kan även ges fryst foder. Den är en livlig och aggressiv art, även om ungfiskar är relativt fredliga. Vuxna är mycket stridslystna och aggressiva mot alla fiskar. Det är mycket svårt att hålla flera vuxna gröna kulfiskar ihop. Ofta ger den sig också på fenorna på andra fiskar. Den kan bara hållas ihop med större fiskar, eller ensam. Köttet av den gröna kulfisken är ytterst giftigt för människor och husdjur. Dess giftiga verkan försvinner inte ens efter kokning. När den blir skrämd drar den in vatten och blåser upp sig som en ballong." 

Känns bra att man vet vad de är man köper.......