Det är över nu!?

Jag tror verkligen att det är över nu. Jag hoppas att det är det. Våra vänner har blivit släppta från häktet och vi har äntligen kommit hem till vår lägenhet igen. Allting som har hänt sen i lördagsnatt är så absurt. Det är så sjukt så jag kan inte förstå att det är verklighet. Det är som att vi skulle ha medverkat i världens sämsta såpopera med de sjukaste inslagen, bara det att allting som har hänt faktiskt har hänt på riktigt. Jag kan fortfarande inte förstå det. Jag kan inte få in i mitt huvud att allt detta är sant! Det går inte. jag tror att hjärnan på något sätt försöker att skydda psyket och lägger allting i en vrå i någon halvtdöd hjärncell och blandar ihop det med ludd... Minnesbilderna som spelas upp hela tiden känns som ett skämt och det är knappt att jag litar på mitt egna minne längre bara för att allting känns orealistiskt. Jag önskar verkligen att jag kunde skriva ner allting här. Berätta från start till nu vad som har hänt. Jag önskar verkligen att jag kunde få ut detta i tidningarna men skulle jag läcka ut detta så skulle jag garanterad bli portad från Kina på heltid. Det svider i min själ när jag tänker på vad mina vänner varit med om, vad vi alla varit med om. D, en av våra närmsta vänner här... Jag finner inga ord. Förlåt för att vi inte gjorde mer.. Ja. Nej, jag vet ärligt talat inte vad jag ska skriva. Allting bara snurrar runt i mitt huvud. En av våra vänner kommer att lämna Kina imorgon, och jag tror att två eventuellt tre till kommer att göra samma sak. Vet inte hur länge de kommer att vara iväg - men jag tror att det är ett väldigt sunt beslut av dom. Hoppas verkligen att de kommer tillbaka.. Som det är nu så går de runt och är så sjukt paranoida, speciellt en av dem, och tror att varje säkerthetsvakt, polis, person i en fin bil är någon som vill dom illa och på något sätt skada dom... Så för att slippa det så tror jag verkligen att det kan vara bra för dom att komma iväg ett tag. Få lite perspektiv till saker och ting. Jag och Andreas känner oss iallafall mycket bättre nu, som jag skrev igår fysiskt oskadda men självklart är vi båda psykiskt påfrestade och utmattade efter allt som hänt oss, och speciellt våra vänner. Men det känns verkligen som att vi är utanför detta och att vi kan känna oss trygga nu vilket är en oerhörd lättnad. Allting är påväg att ordna upp sig.

Jag förstår att allt detta verkar sjukt, och jag önskar att jag kunde (vågade) uppdatera er mer - men det gör jag inte. Vissa har fått lite mer info över msn, så ni som känner mig och kanske funderar lite mer än andra över vad som händer borde nog ha tillräckligt med info om situationen nu iallafall...

Tack snälla ni som hört av er för att ni bryr er! Det värmer mer än ni kan ana i en situation som denna. Tack!


Kommentarer
Postat av: nadia a. ♥

GODMORGON ♥ :)

2009-04-22 @ 07:42:33
URL: http://streetshero.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0