kinakulla

Pics tagna vid Vietnams etnologiska museum.

...hus! Ett traditionellt by-hus i Vietnams centrala delar. Härlig dag med perfekt "turistväder" 27 grader varmt, sol och lagom mycket vind. Precis som man vill ha det för att både kunna njuta och orka med. Vietnam and Hanoi so far; GOOD!

Smashing!

...will you! play that song again - cause we were in love!

...i kampen mot bröstcancer! Therese har startat en insamling för cancerfonden och Rosa Bandet som pågår fram till och med den 5e November. Snälla, skänk en slant och hjälp forskningen att fortsätta framåt. Alla har vi på något vis drabbats av sjukdommen. Kanske själva. Kanske en nära vän eller familjemedlem.. En arbetskollega, granne eller väns vän. Själv drabbades jag och hela min familj då en underbara människa, min älskade faster, fick bröstcancer... Som sedan vart skelettcancer... Som sedan vart hjärntumörer.... Som sedan spreds i hela hennes kropp. Den 12e Juli 2008 lämnade hon sin man, sin son Jeremy och alla oss som fått äran att känna henne i stor sorg då hon gick vidare in i nästa liv.... Genom att klicka på länken ovan kommer ni till insamling och för att citera Tess "Kom igen, nu kör vi!"

R- Vadå, vart ligger Saigon? (kollar på hotellförteckningen jag fått från SK)
A- Va? Men det är ju Ho Chi Minh!
R- Å fan..... DET är ju bra för mig att veta.......
R- Jag har alltid velat åka till Saigon, men inte vetat vart det ligger... Du vet... Miss Saigon....

Grattis Becca. Det här kommer ju gå asbra!

Jag med Vietnamguiden i famnen.

Men kuuuuuuuuuuldå!

...Coffee. Sitter på det självklara Pingguo haket och försöker finna ro att plugga. Dessvärre blir det mer facebook, blogg och webfashion än någonting annat. Lovvie är här med mig så en heldel skitsnack hinns med även det. Borde verkligen ta tag i boken då jag åker på Fredag och fortfarande stavar Vietnamn alldeles för ofta. Suck. Pust. Stön.

...stomach! Jag drar och tränar! Säg vad du vill, jag är magsjukepumpad och tänkte ta det som en bra start på Beach Goa 2010. Yääää!

Update: Beach Goa 2011... Sry. Självklart 2011. Annars har jag bråttom bakåt.

Det finns en anledning till att jag älskar måndagmornar. Eller egentligen två. 1. Jag är helt oberoende av måndagar gällande jobb för egen del. 2. Min kille är alltid dubbel så mysig på just måndagar. Innan han kliver upp ur sängen så kan han spendera en halv timme med att kärleksförklara sig och pussa på mig. Det är vad jag kallar en bra start på veckan!! Speciellt uppskattat idag då gårdagen spenderades i sängen med en hink på min vänstra sida. Magsjuk något så in i bomben. Ni vet så där så man nästan lyfter upp hela kroppen då magen drar ihop sig och ett skrikande halvkvävt ljud kommer ut från halsen. Obehagligt. Idag känns det bättre och jag leker med magdöden och äter en banan.

...ryggen åt. Jag har struntat i och jag har igonerat bloggvärlden.. Nu är jag tillbaka. Äej, men ärligt talat. Sista resan tog knäcken på mig men igår åkte de sista från gruppen hem till Sverige och jag har en veckas välförtjänt ledighet. Jag brukar inte ofta berömma mig själv men fan va duktig jag varit! Grymt jobbat Becca!

Idag har varit softar dag i Pekinghemmet. Har påbörjat en tavla tillsammans med karlen min. Minst sagt innovativ... Eller kanske mer experimentell.. Fast nog ändå mest bara konstig... Aja, vad det blir av den får framtiden utvisa. Vi har pausat och förtillfället pågår Mexican night här hemma. Det dricks Corona, äts tacos och 9-layer dip. Snart blir det även efterrätt. Göttigt värre. Jag ska återgå. Ville bara visa ett livstecken.

...baaara liiiiiiite. Sägs med fördel med Italiano dialekt.. Det jag syftar på är att det är lite väl mycket i huvudet just nu. Lätt rörigt.

Jepp, mössa och halsduk är ett måste inomhus för tillfället.

...värdelös på att blogga ett tag. Jag vet! Fasiken alltså. Jag har ju blvit utsatt för någon sömnsjuka eller liknande. Är så ruggigt trött hela tiden och det känns som ett blogginlägg kan liknas vid att ta körkort. Skit jobbigt! Men! Jag antar att ni är lite småtrötta på att se mitt fläkande hår så vad gör man inte för att skänka en glimt av glädje. Att jag sedan bara kommer svamla är en annan sak, det skyller jag helt på höjdsjuka. Befinner mig i underbara Shangri La 3300 möh och kippar efter andan, har levt i en konstant astmaattack sedan jag kom hit i går.. Kallt är det med, och ingen värme på hotellrummet. Men imorgon blir det åka av i termperatur. 3 grader byts ut mot 33 och vacker natur mot skitig storstad. Nej, jag ska inte till Peking - hösten har kommit dit. Jag beger mig tillsammans med gruppen till Guangzhou. Jag satsar på en fräk eller två. Fräk. Fräken... Ett stycke fräknar....?

...Rudolf! Vi med de röda näsorna.. Genomförkyld och feber. Igen. Vart kanske inte direkt frisk från förra gången men nu small det till på nytt. Dag 33 är just avklarad och i och med att jag tog på mig ytterligare en resa tidigare idag har jag 14 dagar kvar tills jag får en veckas ledig innan ännu en resa. Kanske inte så konstigt att kroppen säger ifrån och att jag börjar känna mig riktigt riktigt riktigt trött....!? Speciellt inte när det är 12 grader och spöregn ute och de kläder jag har med är mer anpassade för 20 grader och sol. Dessutom, för att göra det hela lite bättre, är vi i en Unesco-skyddad stad för tillfället så man får inte slösa på elen vilket innebär att det inte är någon värme på hotelrummet. Grattis.

Jag bjuder på en bild på mitt nya hår, rätt nöjd denna gång faktiskt. Way to go Ken!

...på Vagabond. Kunming. Dag 2 heter inlägget, dessvärre inga bilder ännu. Intranätet är så segt att det sjunger om det men imorgon bör jag vara klar i tid så jag hinner sitta och trilskas lite. Johanna och Mariah, tack för det fina berömmet! Jätte gulligt! Dessvärre var det nog bara nybörjar tur! Puss

...Pic of the day. Grishuvud. Var på matmarknad idag och ja... Hur skulle jag kunna låta bli!? Baksidan av huvudet finns även det på bild om önskas. Väl bekomme

...min resa! Första resebloggsinlägget är publiserat och väntar på att bli kommenterat.

Smakprov;
Ljudet av väckarklockan gav mig, som alltid, en smådålig start på dagen och jag påminde mig själv för 134 gången denna månad om att jag måste byta signal. Irritationen över hur jag blivit väckt försvann genast då en varm, tung, arm drog mig närmre och jag kurade ihop mig i hans famn. En kyss i pannan och en trött röst som mumlade godmorgon. Jag hade precis börjat slumra till igen då alarmet åter började tjuta. Fan. Denna gången stängde jag av alla fem alarm som jag ställt kvällen innan och fiskade fram datorn från under sängen. Neeeej gå inte upp redan! Snälla stanna kvar här en liten stund till. Bedjandes. Magen kurrade och jag kände igen det, vid det här laget, välbekanta illamåendet. Resfeber. Väskan hade jag redan packat och det var inte mycket att förbereda, speciellt inte som varmvattnet tog slut igår så någon dusch var det inte att tala om så jag la mig ner igen, men denna gången för nervös för att kunna blunda och vila en stund till.

Vi rusade ut från byggnaden och fick en taxi direkt. Qu nar? Frågade chauffören på klingande Pekingdialekt. Qu Feiji Chang, 3 hao. Du che ma? Yingai mei wenti. Wo kuai zou! Puh, trafiken var för en gångs skull med oss och precis som chauffören lovat var det inga problem att ta sig till flygplatsen i tid. Beijing International Airport terminal 3. Världens, till ytan, största terminal och kön till incheckningsdisken var enorm. Tydligen många som skulle till Kunming idag.

 

...sugen på fortsättningen? Klicka här och sök på Peking-Kunmin, Dag 1

...in Kunming. Befinner mig 1890 meter över havet i Yunnans provinshuvudstad Kunming - allra längst ner i södra Kina. Är ruggigt laddad för denna resan, kommer bli kanon!

...Sept 23-Okt 13. Det första jag ser när jag öppnar tidningen är... Migsjälv. Trevligt!

...dag. Lämpat av gruppen vid flygplatsen. Suttit nästan fyra timmar och njutit i frisörstolen. Shoppat loss på Sephora. Nu blir det tvätta, städa och packa. Imorgon bär av det av mot Yunnan.

...love.
-Babe, jag älskar dina skor
-Mina skor?
-Dina skor. Dig med iof...
-Vadå alla mina skor, jag fattar inte
-Ja... Alla dina skor. Jag älskar att dom är stora. Dina. Manliga. Utspridda bland mina. Fina.. Allt. Jag älskar dom för dom påminner mig så fort jag kommer innanför dörren att jag har dig.

En natt kvar till en natt.

...i Tongli. En älskling! Fick en timma tillsammans att strosa runt i en underbar vattenstad. Tack. Underbara människa!

...flygplats. Igen. Typ två veckor sedan sist. Ikväll blir det till att sova i min egen säng, så skönt! Tyvärr är det ingen som väntar där hemma. Två nätter till. Shoppade lite på flygplatsen. L'occitane. Lovely stuff! Nu lär jag rusa gaten kallar! Trevlig flygtur till mig! (Sjukt att jag fortfarande är flygrädd!!)

...2010. Grattis FRK på 61 års dagen. Smällarna är redan igång. Igår när jag skulle sova insåg jag att jag nog inte ska ha kids än. Grannrummet hade ett och det skrek så jag höll på att bli galen. Skrek så jag trodde han/hon skulle sprängas. Som att han/hon hade en kackerlacka på näsan. Föräldrar är nog skitsmarta med för de tog ut ungen i korridoren och vyschade kidet utanför min dörr. Tack. Imorse vaknade jag alldeles för tidigt av samma härliga ljud som jag på något sätt lyckades somna till. Härliga små ungar................? Nu ska jag vara grymt duktigt och ta en morgonspring på löpbandet. Ipoden är laddad och jag med den!