Vanlig ångest och lite beslutsångest...
Den senaste tiden har jag haft lite ångest över vad jag ska göra här i Peking, vad min roll är här. Saknar alla i Sverige. Alla vänner (Joanna du är här, och det känns toppen!), familjen... Det svenska livet. Det är inte det att jag inte vill vara här, det är bara det att hur mycket jag än vill och försöker så känns det inte riktigt som att jag hör hemma här. Det känns hela tiden som att någonting fattas och att det är ngt som inte är rätt. Jag har inte funnit min plats ordentligt. Men jag vill absolut inte flytta härifrån heller, för jag vill inte vara utan Andreas. Och jag vill verkligen inte att han ska sumpa det han har byggt upp bara för att 'det är någonting som fattas' för mig. Det finns inte på kartan . Och inte heller att vi bor i två olika världsdelar och lever varsitt liv och bara har telefonkontakt och träffas någongång per år. Inte så jag vill ha mitt förhållande. Alls! Så farligt är det inte här heller så att det är ett alternativ! Nope. Men ändå... Den känslan av att det inte är rätt växer och det irriterar mig...
P.g.a det som står ovan har jag ännu mer ångest, beslutsångest, över detta;
Fick igår ett jobberbjudande från min gamla arbetsplats i Sälen, om att jobba på högis.
De ville att jag skulle komma och jobba jul/nyår och januari. "Nope, jul/nyår är uteslutet då är jag på semester! Januari skulle eventuellt funka, men jag antar att det blir fel för er..." svarade jag och tänkte inte så mycket mer på det.... Men sen fick jag svar att de kan klara jul/nyår själva och att de jätte gärna vill ha mig där i januari. De har garanterat mig heltid 7 Jan-7 Feb i repan/bokning/konf + att Anders hade jobb åt mig i entre/garden tors-lör v.3-6 utöver heltiden, vilket innebär pengar (som verkligen behövs!) Sen kanske det kunde finnas lite mer jobb i Feb, men det var ingenting de kunde lova just nu.. Så, allt detta gör nu att jag känner mig lite småsnurrig, glad, uppskattad, deppig, fundersam och förrvirrad. Dessutom lider jag av beslutsångest... Ska jag jobba i Sälen i vinter?! Jag trodde den tiden var över för mig....
Det märkliga (obehagliga/skumma/roliga) är att jag för ca en vecka sen sa till Andreas att jag var 'lite små sugen på att göra en säsong, fast ändå inte.. Inte en hel men typ bara vara där ett tag eller så..' Så häder detta - känns som att jag inte kan tacka nej!? Fast samtidigt så vet jag vad Adde känner gällande ett säsongande (trots att jag tror att vi båda vet att vi skulle klara det galant!) Och dessutom så skulle det innebära att vi skulle vara ifrån varandra en längre tid igen, vilket jag hatar! Åhh..!
Jag måste nog ta mig en rejäl funderare och göra en plus och minus lista....!
På återskrivande..
Vilken typ av vinter vill man ha!?
Peking vinter?
