The other way around, week 30/31 goes 10/9 weeks to go.
Nu är bebisen drygt 39 cm lång. Ökningen i längd saktar snart av, men bebisen kommer att fortsätta lägga på sig vikt ända fram till födseln. Förmodligen väger den ungefär 1,3 kg nu. Lungor och matsmältningssystem är nu nästan färdigutvecklade och bebisen fortsätter att blinka. Den kan antagligen se vad som händer inne i livmodern, till exempel skiftande ljusnivåer och rörliga ljuskällor. Om du håller en ficklampa mot magen, kanske bebisen inte bara vänder sig mot den, utan också sträcker sig mot ljuset.
En del forskare tror att det stimulerar bebisens synutveckling om du har magen ”ute” i ljuset. Bebisen har nu ögonbryn och ögonfransar och omges nu av ungefär en liter fostervatten. Fostervattnet blir mindre när bebisen blir större och det blir trångt. Din expanderande livmoder trycker på diafragman, vilket kan göra att du känner dig andfådd och har svårt att andas ordentligt, men det är en naturlig följd att att det är trångt där inne.
Nu ska jag gå och handla nyponsoppa, hallonkräm och kanske en si sådär fyra-fem liter yoghurt.
Men jag mår så dåligt över att inte ha varit hemma en sekund och hängt med i bäbis liv. Jag kommer hem det första jag gör efter staterna! Puss på dig och tjorvas.
Ett tips! Köp minst 5 par byxor och 5 par bodys i storlek 50! När jag var gravid sa alla "50 & 56 växer dom ur på nån vecka, köp bara nått enstaka plagg i det" TJENA. 50 använde hon en månad, och 56 börjar bli för litet NU, och nu är hon 3 månader :) så köp kläder så du har, för man vill byta varje dag. Bodysarna blir fulla med mjölk och dreggel och byxorna lukar gammal blöja, not so fresh! :) och ang det här med att du vill blogga om graviditeten och bebisen är väl självklart! Det är det största ich finaste man kan vara med om, det går inte att undvika att skriva om! :) lycka till nu på sluttampen! :)
Egentligen behöver man ju inte speciellt mycket, några omgångar med bodys & brallor, några mössor och lite sköna filtar:)
Och du, jag lovade mig själv att jag inte skulle bli en mammabloggare med stort m, ändå så är det det enda man skriver om nu, det är ju ens verklighet:)