När hjärtat svider

 
Kom alldeles nyss på migsjälv med att sitta med ett tryck över bröstet och vara alldeles vansinnigt illa till mods, utan att riktigt veta varför. Efter en kortare skype-chat med Andreas lyckades jag komma fram till att hjärtat sved av saknad.

De senaste dagarna här i Kina har spenderats tillsammans med en av de finaste människor jag vet, och hennes fantastiska pojkvän, och saknaden de lämnade efter sig då de återvände till Sverige var större än förväntat. Saknaden handlar dock inte om att jag är ensam, utom om den grad jag värdesätter nära vänskap till och påminnelsen om avsaknaden av att ha denna nära. Men det är egentligen inte någonting som gör mig ledsen, snarare tvärtom - lycklig. För de facto är att mitt liv är berikat med nära vänskap och trots att det är hundratals mil som skiljer mig och mina vänner åt, så växer sig vår vänskap starkare för varje gång vi ses. Något jag anser vara helt fantastiskt och kanske också få förunnat. Så trots tungt hjärta och trots en stor saknad så är jag lyckligare än på länge, när jag tänker och känner efter.

Så.

Tack Johanna för helt fantastiska dagar tillsammans med dig och Mr F, och tack alla ni andra underbara vänner där hemma, för att ni finns och för att ni har valt att ha med mig i ert liv och i er vänskapskrets.

1,5 unga år


Idag är det den här underbara killens 1,5 års dag. Världens goaste lilla kille som börjar bli stor! Går, springer, kryper när det passar, åker rutschkana själv, älskar Lego, bilar och traktorer och tycker att Mater är bäst i världen (efter mamma och pappa) (Och kanske för att han har lika tänder som mamma...!?)
 
Grattis på 1,5 års dagen goding!

Underbara Hangzhou, i sol

 
Då det blev klart att vi skulle flytta från Xiamen till Hangzhou kan jag inte säga att jag hoppade av glädje. Hangzhou, känt som Kinas regnigaste stad - kul! Och som ett litet vått bevis på detta möttes jag av 20 dagars non-stop regnande då vi landade här i slutet av Maj. Inte helt oförståeligt har jag därför i kropp och sinne haft en lättare ångest inför den vår vi nu är mitt i då jag förväntade mig skyfall och grå himmel day in, day out i sisådär tre månader. Dock måste jag säga att det skulle vara en underdrift att påstå att jag är positivt överraskad - jag är nämligen överlyckig. Maxi. Visst, regnat har det gjort och grå himmel är det då och då men wtf. Vart är det inte så under våren?? Dock har vi här emellanåt fått njuta av riktig försommarvärme och klarblå himmel, och då kan jag lova att det finns en liten familj på tre som inte stannar inomhus. I helgen hade vi en sådan härlig helg med mycket utomhustid och vackra parker.

RSS 2.0