kinakulla

Har jobb-break och nästa grupp kommer först om fyra dagar. Har haft det toppen i Vietnam och Kambodja, men de är bra skönt att chilla lite nu efteråt. Landade i Bangkok i onsdags där jag och Andreas spenderat en härlig lång-weekend och lyxat ordentligt. Firat födelsedag har vi också gjort och jag kan säga att det utan tvekan blev den bästa födelsedag jag någonsin kunna drömma om! Mer detaljer och bilder kommer när jag är tillbaka i Peking.

Peace out -

Om precis en vecka fyller jag år. Jag är ett av de mytomspunna Marsbarnen. 26 episka sägs det att jag fyller och med tanke på hur hysteriskt födelsedagsälskade jag är så har jag nog rätt bra koll på min ålder! Heh. Jag har inte ens en gnutta ångest eller åldersnoja. 26 år känns ungt, som att det är runt den åldern som saker och ting börjar ordna upp sig. Hur som haver, det enda jag önskar mig är; plättårtan ovan, löneförhöjning, ett körkort, en flygbiljett, fler kunder och kärlek. Vad tror ni om mina chanser att det kommer gå i uppfyllelse? Plättårtan vill jag nog ha mest.

Nedräkning inför min b-day:
*-1 dag till ledig dag. *-2 dagar till Saigon. *-4 dagar till Kambodja, Siem Reap. *-6 dagar till Thailand, Bangkok. *-7 dagar till min födelsedag och tills jag möter upp världens bästa Andreas i Bangkok för en lovely weekend!

Halong Bay, morgondagens stopp.

Ok, Så jag kom fram till Hanoi. Gruppen också. Vi har avklarat två dagars guidning och allting känns bra! Förutom ryggen, men det är en helt annan historia som jag inte tänker dravla om här. Jag har huvudet fyllt av Ho Chi Minh, gästnamn, politik, försäkringssystem, skolgång och krig så jag känner direkt att detta inte kommer sluta väl. Syftar då direkt på inlägget. Men vill ändå visa lite good-will och ett livstecken där av skriver jag, vi ju kanske hoppas på att ett innehåll kommer med också nästa gång. Heh.

Åh, har så mycket. SÅ MYCKET! (ja, precis - fet stil, stora bokstäver, de är typ muchos grasos(?) stort och mycket) jag vill berätta för er, men då bli det jinx. Fucking jinx. Det förföljer mig det där.. Men men jag hoppas att jag kan få lite ordnat här så jag kan blogga ut till er inom en snar framtid. Nu, packing packing - jobbing jobbing. Snart, sov!

Mochi på sitt bästa chillar place.

Har precis kommit tillbaka till lägenheten efter att ha lämnat min lilla bebis hos Chris och Kate, som är snälla och tar hand om henne igen när jag åker iväg. Tack! Känns som alltid väldigt tomt här hemma efter lämnandet men it's for the best. Iallafall.. Det var så lustigt, när jag satt i taxin på väg över till deras lägenhet med katten i knät.. Äh, lite mer från början kanske. Taxichaffisen som plockade upp oss hade, då han stannade till, riktigt så gangster-hög volym på radion (hur gammal är jag???) men så snart han såg att jag hade Mochi, som han för övrigt trodde var en hund, skruvade han snabbt och snällt ner till human nivå. En trevlig karl var han chauffören. I min ålder + - några år och av dialekten att dömma, relativt nyinflyttad från södra Kina. Kanske Hunnan. I vart fall. På radion avslutas en radio-prat-programm och byts ut mot musik, för ovanlighetens skull en engelsklåt. Jag kan se chaufförens ögon i backspegeln och jag ser hur han börjar kika ner mot radio med... Närmast lite panik i ögonen. Han flackar back blicken mot mig, ner mot katten, tillbaka mot radion. Kolla för tusan på vägen tänker jag samtidigt som jag ser hur fingrarna börjar trumma i takt mot ratten, tätt följt av ett lågt hummande och nynnande. Sedan exploderade det! Kaboom och tinitus varning. Det var en kraft som inte gick att stoppa. Refrängen kom och volymen på radion sprätte iväg uppåt i 190 samtidigt som chaffis börjar fullkomligt vråla ut "weeen ja gåå ån. Pesses of ma haaaaar imissis jooo! Wen ja gåå ån. Dafass ajkamtto noo ismisses tooo". Avril Lavigne, Grattis! Du har ett stort fan i Kina! Hahaha. Helt fantastisk och en av anledningarna till varför jag goddamn älskar detta landet!

För er som inte riktigt hängde med i chinglishen så var det refrängen till When you're gone som sjöngs ut. Ruggigt passande låt btw.

Sverige, Dalarna, sommar. Högst på min wish-list just nu.

Det finns ingen plats där jag skulle vilja vara just nu lika mycket som hemma i Leksand. Jag längtar hem som aldrig förr! Längtar till Hemköp, längtar till svensk luft, svensk vår. Takdropp, snödropp och första cykelturen genom Åkerö. En glass utanför mitt-i och en runda på strandpromenaden. Svenska vänner och min familj. Det känns hemsk men jag vill verkligen inte vara här just nu! Jag läser i tidningar och på olika bloggar, om vädret, nyheter, bak och mode och jag vill bara hem! Lika mycket som en obstinat 3-åring kan själv. Fyra månader kvar.. Fan, det känns som en mindre evighet. Men jag antar, och hoppas, att livet kommer lägga i en högre växel igen från och med imorgon, då mina resor sätter igång. Med Vietnam som första anhalt. Det ska visseligen bli rätt kul, men i hjärteroten känner jag inte för det. Inte som jag brukar. I vanliga fall är jag lite nervös men ändå exalterad inför säsongens första men nu. Not so much. Får satsa på mental-boost idag på eftermiddagen tror jag. Men fasen alltså, man kanske skulle ta och flytta hem?! Det är väl i och för sig inte mycket som säger att gräset är grönare på andra sidan och jag vet hur det, jag, brukar låta efter bara några veckor hemma. Tristess och kinalängtan. Fuck.


Wonderful Tällberg i vårsol

Till roligare nyheter då, Justin "The Biebs" Bieber vet vi väl alla vem det är, yes? Jag roas något vansinnigt av hysterin som pågår kring denna arma pojk. Nu har det sålts en lock från hans hår på E-bay. För 40,000 USD. Vansinne. Men det känns ju uppmuntrande att folk kan slänga sig runt med sådana summor på sådana ting. En hårlock. Själv gräver jag i fickor och gamla plånböcker för att skramla ihop en slant till dessa hår-/armband. A must have.

Idag fyller en av mina allra närmsta vänner, Johanna år. 26 episka. Hanna, Hoppas du har och får en underbar dag fylld av goda ting! Jag hoppas att du vet vad du betyder för mig och vad du är - en fantastisk människa! Du är en sådan vän som, oavsätt situation, väder eller förutsättning ställer upp och alltid finns där, vilket är guld värt! Och även fast vi ses alldeles för sällan så känns det som vårt vänskapsband stärks för varje gång vi ses och jag får för mig att du känner det samma.. Älskar och saknar dig fina du.

... Och till er andra underbara vänner där ute, även fast Johanna fick en liten kärleksförklaring såhär på kvällskvisten så hoppas jag att även ni vet vilken plats och betydelse ni har i mitt hjärta! Group Hug!!!! :-)

Alright, nu flyger vi igen...

Usch, nu börjas det igen. Ifrånvarandet. Ni kanske börjar tröttna på mitt tjat om detta - men tro mig! Jag börjar tröttna på situationen! Idag åkte Andreas ner till Xiamen, där han nu mer har sitt kontor och kommer spendera en stor del av våren. På Torsdag åker jag till Vietnam och från och med då är min säsong i full gång med resor. Kina, Indokina. Så, som vanligt kommer vi ses alldeles för lite och jag gillar det inte. Inte ens en liten bit.. Nu, tack och lov kommer han att åka till Thailand och möta upp mig till min födelsedag då vi kommer att spendera en helg i Bangkok - men sedan är det en månad tills vi ses igen. I några dag tills det blir ytterligare en månad. Frustrerande som fan och ärligt talat funderar jag på om det inte är dags för mig att lägga min reseledarkarriär på hatthyllan ett tag och flytta ner till Xiamen och vara där med honom.. Väl värt att tänka på för att slippa all ångest och all ledsen ensamtid som bildas i den situationen vi idag har. Vad tycker ni? Har ni några vänskapliga råd?


En bild från då jag var med Andreas till Xiamen i Maj förra året.

Nåväl. Helg är det, men det blir lugnt för mig. Alldeles för mycket att stå i. Ursäktar jag mig med i vart fall! Sanningen kan vara att jag kommer tillbringa resterande tiden, kl är 19:12 här nu, av denna Lördagskväll i soffan gloendes på Solsidan. Och ta tag i mig själv först imorgon. Vietnam och Kambodia plugg står högt på listan av to dos.

Nu - till varför jag skriver. Surfade runt lite på nätet idag och hittade en, för mig ny blogg som skrivs av en svensk tjej som bor i Shanghai. Och jag tänkte tipsa er om denna. Jag själv skriver ju rätt lite om själva Kinalivet som jag lever, kanske för lite? - medans hennes blogg är mer fokuserad på detta.. Så är ni nyfikna på hur vi Kinabor har det tycker jag ni ska gå in och kika här.

Trevlig Helg på er där ute!

En vinnande dag i mitt Indiska liv.

Fick min första (?) uppenbarelse idag! Den var inte religös, den var inte vacker - den var rätt brutal och ärlig. På sitt egna lilla fega vis. Winning isn't for loosers. Att vinna är inte för förlorare. True that, eller? Kändes bara så sant, så... Ja, som Andreas sa - något som skulle kunna stå skriver på en t-shirt. Köpt på Khao San Road i Bangkok. Något sådant. Upplyft och upplyst ska jag sväva på denna epiphany resterande tiden av dagen. Kom ihåg, kära läsare vart ni läste det först. Winning isn't for loosers. Word.

... I wouldn't have told you.

Ah men jag har så väldigt mycket nu va. Massa serier att kolla på, en katt att gosa med, en kille att underhålla och kläder att spana på. Nä, riktigt så är det väl inte. Det är inte hela sanningen. Den resterande delen av sanningen är att jag varit småkrasslig, är rätt fullproppad i huvudet av allt som ska donas med inför en eventuell uppstart av företag (vilkens idé har fått väldigt mycket positiv cred. Kul!), en HV-resa som det fipplas med, en Vietnam/Kambodja resa som det ska åkas iväg på om en vecka, en karl som snart drar och en katt vi inte vet vart vi ska göra av.. Hemmets alla små fix. Det rullar på rätt fort. Massa mail som måste formuleras väl och skickas och dessutom ett flertal bloggar att underhålla. Därav kommer min egna riktiga blogg lite i skymundan. NI kommer i skymundad. Vilket jag ber tusenfalt om ursäkt för och passar även på att sneaka in en liten bedjan om lika mycket förståelse. Minst. Jag ska, som jag sagt många gånger förr utan större bevis på positivt resultat, försöka bättra mig!.... Hm. Nu måste jag jobba vidare innan det blir mörka natta här och sedan blir det att glo på ett avsnitt Human Planet innan de melerade sluts. Rysligt intressant.